Äventyrslöpning för Kids! Världspremiär!

Varför ska bara vuxna få springa och ha roligt? Orättvist tyckte jag som funderade på saken. Och efter att ha konsulterat proffsen, dvs fritidspedagogerna på vår skola, bestämde jag mig för att samla eleverna i klass 3, 4 och 5 och visa dem min blogg, facebooksida  och ett stort antal medaljer från diverse lopp. ”Hur kul hade ni tyckt det skulle vara om NI fick hänga med mig på äventyrslöpning”? Jättekul! Hur många är sugna? Jaaaaag!!! Massor med händer i luften. Var ska vi springa? Los Angeles! Hawaii! Något mer sansad räcker en flicka upp handen; ”Det skulle vara kul att springa i Bokskogen. Ok, då skickar jag hem en intresseanmälan till era föräldrar och sen gäller det att anmäla sig så fort som möjligt!

Gensvaret var överväldigande. Tjugosju föräldrar tryckte på Boka plats knappen, och för att ingen skulle bli ledsen eller utan plats i äventyrslöparklubben, så gjorde vi raskt tre grupper. Då blir det löpning varje vecka resten av terminen.

Igår var det ÄNTLIGEN världspremiär för projekt Äventyrslöpning för Kids för fritidsbarnen på Malmö Montessoriskola!

När skolan slutat för dagen samlades nio förväntansfulla elever på skolgården iklädda reflexvästar. Det var pirrigt. ”Har jag för mycket/för lite kläder på mig?” ”Hur långt ska vi springa?” ”Var ska vi springa?” Etc etc. Efter en snabb genomgång av instruktioner och regler tryckte vi igång Runkeeper och gav vi oss i väg.

Vi sprang genom skolans närområde bort till Pildammsparken. Alla hängde med, farten var inte allt för snabb viket delvis reglerade sig själv genom att jag hade mellanmål, fika och dryck till tio personer i ryggsäcken…

Framme i parken kollade vi på kartan och började springande leta vårtecken; blommor, träd och djur och välmusklade yngre män som tränade på utegymmet. Dem kunde vi bara beundra på avstånd. Vi gav oss inte in i några styrketräningsövningar; vi är ju trots allt löpare!

Upp och ned för kullar och trappor och efterlängtat mellanmål på amfiteatern. En bra kombination av ostmackor och gladiatorspel och lite historisk bildning. Tänk att springa i en park som är över hundra år och där man hade en jättelik utställning över sin tids absoluta nymodigheter; bilar kanske? Men så, skotten i Sarajevo, pang! Frans Ferdinand var död, första världskriget bröt ut och det var bara att packa ihop den Baltiska utställningen.

Stärkta till kropp och själ och glada över att vi inte levde på romartiden eller under första världskriget för den delen heller sprang vi vidare längs dammarna. Massor av fåglar; vita, gråa, små och stora, gäss och svanar, måsar och änder.

Upp för kullen till det gamla vattentornet som är över hundra år, vackert, men som inte var i bruk särskilt länge. Finfin utsikt mot Turning Torso, Kronprinsen, Malmö Live och Sjukhuset.

Nu sätter vi fart nerför backen bort mot Teaterlekplatsen. Tid för lite lek och en snabbfika till.

En titt på klockan; oj, så mycket! Vi får inte komma för sent tillbaka första gången vi är ute på äventyrslöpning.

Full fart, benen på ryggen, en riktig pulshöjning och vi hinner fram till busshållplatsen precis när bussen kommer! Jag och nio ungar = två familjebiljetter, ett billigt nöje för en och en halvtimmes upplevelser. ”Hur långt sprang vi då? Vi kollar; 4, 5 km”. Inte illa!

Att uppleva saker tillsammans, att lära känna sin kropp, att röra på sig och testa sina gränser.

Återsamling på skolgården: ”Är ni trötta? Jaaaa!!! Var det lika roligt som ni hade hoppats? Ännu roligare!” Just då vet jag att man inte kan ha ett bättre jobb än jag har.

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *