I Ansgars fotspår eller ”Springtime in Ribe”

Vi har kört tvärs över Danmark för att komma till den mycket lilla och mycket gamla staden Ribe på Västjylland. Vi är egentligen här för att fira min födelsedag genom fiska ostron i Vadehavet. Men det är inte förrän i morgon. Vi har tagit in på ett modernt pensionat från mitten av 1800-talet (!) och här är här, och nu är nu, så vi hinner precis ta en kort löprunda i Ribe innan solen går ner.

Jag räknar ut att det var över fyrtio år sen jag var i Ribe förra gången, men jag känner igen mig och det mesta är sig likt. Det är kanske inte så konstigt för Ribe är Danmarks äldsta stad med anor från 700-talet och här ändrar man alltså inte på saker för ofta!

Vi börjar med att springa ner till Domkyrkan Vår Frue kirke. Den är från 1100-talet och är helt ENORM! Den ligger mitt på ett stenlagt torg och är helt enkelt galet stor. Tornet är femtio meter högt och att bara springa runt kyrkan för att hitta en ingång är en löptur i sig. Vi hittar så småningom ingången men kyrkan är tyvärr stängd. Vi får besöka den i morgon i stället. Vid torget ligger flera gamla byggnader, bl a Rådhuset, Den gamla arresten, Hotell Dagmar och turistbyrån. Vi springer in på gågatan och passerar en av Danmarks äldsta restauranger, Weiss, från 1600 talet. Taket lutar betänkligt.

Gatorna är kullerstensbelagda och husen pittoreska och många i korsvirkesstil. Vi kommer ner till Ribe å och springer förbi restaurang Sälehunden, hmm, äter man sälar där?

Vi springer längs Ribe å ner till resterna av Ribeshus, en stor fästning som tyvärr förstördes på 1600-talet.

Nu börjar det bli riktigt kallt och solen är på väg ner. Jag överskattade temperaturen och lämnade mössa och pannband i bilen.  Brrr!

Vi passerar Ribe katedralskola och som vanligt när vi passerar en skola funderar jag på hur det skulle kännas att jobba där. En skola i en stad från medeltiden med knappt 8.000 invånare, som i för sig pratar danska, vore kanske inte så dumt? Dessutom, jylländska är så mycket lättare att förstå än själlandska, varför är det så…? Nej, nu får jag sluta fundera på danska dialekter.

Vi springer runt den lilla stadskärnan och över floden till ett parkliknande område. Det är väldigt vackert, närmast pastoralt och svanarna glider fram på en liten damm. Folk promenerar på gångarna och de tidsenliga gatlamporna börjar tändas.

Strax intill parken ligger konstmuseet och framförallt Vikingautställningen. Man får snabbt en känsla av att Vikingar är mycket stort i Ribe och är man sugen så kan man titta på vikingabåtar och klä ut sig till vikingar. Det är inte vi inte sugna på och förresten är utställningen stängd så här dags. Men vi kikar in genom fönstret.

På tillbakavägen passerar vi Sankta Katarina kyrka och Ribe Gråbröderkloster och snart är vi innanför dörrarna till vårt pensionat Den Gamle Köbmandsgaard från 1850-talet.

Ribe är förmodligen en av Europas vackraste små städer, väl värt ett besök. Springtime in Ribe rekommenderas!

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *